FrozenHeartbeat

Så jag var  på mitt första besök hos min psykolog idag och det kändes faktiskt väldigt bra.
Jag fick ut mig rätt mycket grejer som jag har velat säga länge men samtidigt kunde jag inte bara helt plötsligt öppna upp mig helt.
Så visst det gick ju lite trögt i början och det finns OÄNDLIGT mycket mer att prata om men det är iaf en början.
Som tur är så tyckte han att min idé om att bo hos pappa varannan helg var mycket bra och han ville att det skulle genomföras så fort som möjligt.
Så om vi lyckas lösa det  som jag vill så ska jag bo så fram tills sommaren är slut och då ska jag se hur jag vill ha det då.
Åhh snälla gud, låt det lösa sig nu!
För jag vill verkligen vara riktigt glad och vara lycklig igen, det var flera år sen jag gjorde det.
För det är mycket saknat.
Men att min psykolog iaf höll med mig och lyssnade på mig kändes så skönt, liksom ÄNTLIGEN en vuxen människa som faktiskt tar sig tid att lyssna och försöker förstå. ( Även om det är hans jobb )

Så nu ser jag en liten strimma ljus i allt mörker och jag hoppas att det ljuset ska utplåna mörkret en vacker dag.